EMELIEFANNY - BLOGGEN ÄR AVSLUTAD

Jag har en väldigt stressad själ och har tyvärr, förmågan att få för mig en massa saker - oroa mig för helkonstiga saker. Nu är det tid för just precis det där, oro. Det rycker och sliter i vilja och tro. Hjärtat är förtvivlat och hjärnan suckar, jag vet ju vad som är rätt dock kan jag inte tänka det. För det blir luddigt. Fel och bara dumt. Nedstämd är ett ord som prickar några steg från mitten, så har vi även lite "emeliekocko" som är de kvarstående stegen.
Jag orkar inte med detta trams, jag måste göra mig av oron och det onda i magen. Den där stora knuten och den konstiga känslan, tyngden på mina axlar. Hur? Ja.. jag vet inte, men på något sätt ska det gå. Jag kan inte gå och tro, springa händelser i förväg - förutspår jag och lurar mig, kanske jag även lurar ödet?! Om det nu finns något..
Skärpning, med andra ord!

Klockan är mycket, huvudvärken stark och trött är jag, bara inte medveten om det. Ont i magen, eller äggstocken mer. Jag ska dra täcket långt upp till hakan nu, gömma mina fötter under de, linda in mitt hjärta från allt ont, som kan skada mig och stötta mina egna åsikter såsom värderingar. För imorgon är det slut med det, en ny tid ska börja. Med tro, hopp och glädje.