DIN GRANNE ÄR NARKOMAN



Vackert?!


Det har varit mycket prat om droger, inlägg i bloggar - överallt känns det som detta ämnet har tagits upp. Bra är det! Men mörkrädd blir man.. Jag är inte ett dugg kunnig om vilka drogerna är, om man röker de, sprutar in de eller tar de iform utav tabletter. Det ligger inte i mitt intresse att veta det heller.
Jag undrar bara varför man börjar knarka och hur man tänker när man säger att man inte ska bli så jävla upphetsad, när det "bara handlar om den och den drogen". Men det är ju som alkoholism, det är ju inte direkt så att man går från nykter, skötsam och klar i huvudet, endast festande under helger eller ett glas vin enstaka kvällar, till att supa ner sig varje kväll och starta dagen med tre glas wiskey. Nej.. det går lågsamt framått. Det börjar med något litet och oskyldigt och slutar i missär.
Att börja med en lätt och ofarlig drog (vilket är idiotiskt och onödigt!) kommer så småning om sluta i ett grovt missbruk utav tyngre grejer. För vad gör man när inte denna ofarliga och otroligt "oskyldiga" drog inte ger den effekt som man vill och som den brukade göra? Man tar tungre grejer. Större doser. Allt fler gånger. Det känns läskigt att droger är så vanligt numera. Jag som är emot rökning föredrar hellre fler rökare än fler narkomaner i samhället. Då snackar vi nikotin-rökare..! Visst vet jag att även det är en drog.
Värst utav allt är väl ändå de människor som drar in andra i sin skit. Håll på med din skit och förstör ditt liv, men att få in andra människor i något som man vet är fel? Svinigt. Att inte missbruka droger men ändå sälja, det är för mig att vara en mördare. För har man otur dör den stackars jävla idiot man säljer till utav detta. Hur känns det? Bra? Man själv har tak över huvudet och livet i behåll, men det har kostat andra livet.
Handlar det om status? Är det bara något man måste testa för att man inte får?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback