BESVIKEN
Tårar, skratt och mycket mer.. Blandade känslor hela dagen. Jag har en känsla utav att allt är hopplöst och jobbigt just nu, men jag försöker så gott det går att skaka av mig denna känsla.
Jag är ett riktigt nervrak till människa, oro och tivivel hör till vardagen numera. Det är också något jag försöker göra mig av med, jag jobbar lika mycket på att tämja mina rädslor (för det med mesta) som att bli snällare och bättre på att kontrollera den där jäkla ilskan.
En klumpig människa är jag också, ja det finns en rad olika grejer som jag inte gillar med mig själv. Men jag försöker leva med de och älska mig själv. Jag är lika mycket värd som alla andra. Botten till det här gnället ligger i besvikelse, på mig själv från min egna sida och andras. Jag känner att jag inte räcker till, att inte de jag är eller de jag gör räcker till för att göra folk nöjda. Det duger inte helt enkelt. Förjävligt känns det. Suk, stonk, stön.
Lite bättre kändes det att, då jag fått träffa Sandra idag! Vid klockargården, tillsammans med lillpluttan Saga. Den ungen är förbannat söt och go och hon var lika förtjust i mina fingrar som alltid. :) På måndag har vi bestämt oss för fiske. Det är liksom vår grej, så kanske vi kan sova?! Jag behöver henne just nu känner jag. Men i helgen blir det systermys. Jag och min retsticka ska sova hemma själva, lördag till söndag. S-K-Ö-N-T! Så mys, en massa chips, godis, nötter och dricka är redan kirrat, mat med. Hamburgare ska jag laga, enkelt, smidigt och gott.
Just det, Chris pratde jag med i veckan. Jisses vad länge sen det var..
Jag är ett riktigt nervrak till människa, oro och tivivel hör till vardagen numera. Det är också något jag försöker göra mig av med, jag jobbar lika mycket på att tämja mina rädslor (för det med mesta) som att bli snällare och bättre på att kontrollera den där jäkla ilskan.
En klumpig människa är jag också, ja det finns en rad olika grejer som jag inte gillar med mig själv. Men jag försöker leva med de och älska mig själv. Jag är lika mycket värd som alla andra. Botten till det här gnället ligger i besvikelse, på mig själv från min egna sida och andras. Jag känner att jag inte räcker till, att inte de jag är eller de jag gör räcker till för att göra folk nöjda. Det duger inte helt enkelt. Förjävligt känns det. Suk, stonk, stön.
Lite bättre kändes det att, då jag fått träffa Sandra idag! Vid klockargården, tillsammans med lillpluttan Saga. Den ungen är förbannat söt och go och hon var lika förtjust i mina fingrar som alltid. :) På måndag har vi bestämt oss för fiske. Det är liksom vår grej, så kanske vi kan sova?! Jag behöver henne just nu känner jag. Men i helgen blir det systermys. Jag och min retsticka ska sova hemma själva, lördag till söndag. S-K-Ö-N-T! Så mys, en massa chips, godis, nötter och dricka är redan kirrat, mat med. Hamburgare ska jag laga, enkelt, smidigt och gott.
Just det, Chris pratde jag med i veckan. Jisses vad länge sen det var..
Kommentarer
Trackback
Till Startsidan
